Hej vänner!

Jag lever nog i allra högsta välmåga, men tappat sugen vad gäller kurandet. Dock är ju världen full av tappade sugar, så det är väl bara att bita i det sura äpplet och gå vidare. Dock inte som kurare, utan med vettig mat och vettig inställning till ätandet. Och framför allt en vettig inställning till mig själv och min inneboende kapacitet, som nog finns där om jag rotar tillräckligt långt in...

Jag gav ju upp kurandet för x antal veckor sedan, vilket jag kanske ångrar idag. Men jag kom till en punkt där jag insåg att det viktigaste inte är att gå ner fort med pulver, utan att jag ska lära mig att äta mat på rätt sätt och med bra råvaror som är bra för mig. Och går jag då ner i vikt, så är det ju en skojig biverkning. Jamen jag har varit överviktig största delen av mitt vuxna liv och då kanske det inte är så sunt att plötsligt gå ner 30 kilo på 5 månader så där bara. Jag har visserligen gjort det en gång, men vad hände? Jo, jag höll vikten i ett halvt år, men sedan tappade jag all besinning och gick upp 20 av dem igen....Varför ägnade jag inte dessa 5 månader åt att praktisera bra matlagning, med bra mat och jobba med vad jag konkret kan göra med maten och med mitt beteende för att gå ner i vikt en gång för alla. Då kanske jag inte hade gått upp de där 20 kilona på nytt, utan sakta men säkert gått ner i stället...

Det jag gör nu är att jobba med att återfå de naturliga ätbeteendena som finns någonstans hos varje människa...Förmågan att äta långsamt och att njuta av maten. Förmågan att äta när man är hungrig och sluta när man är ohungrig - inte proppmätt. Förmågan att välja alla näringsämnen, varje dag, i kostcirkeln som kroppen behöver för att få sitt bränsle till alla dess organ och för uppbyggnad och underhåll. Att lära mig att inse att jag ALLTID har ett val, vad det än gäller och att ta konsekvenserna av dessa val. Väljer jag att äta en liter glass, så får jag ta den konsekvensen att jag förmodligen inte kommer att gå ner i vikt lika bra som om jag hade tagit ett äpple i stället och att jag förmodligen inte kommer att må så bra efteråt, varken psykiskt eller fysiskt. Tänker jag att det handlar om mina olika val jag gör, så faller det sig ganska naturligt att jag också väljer ett allternativ som gagnar min kropp och viktminskning. Men det svåra är att tänka till före jag stoppar handen i chokladasken - är det det här jag vill, eller vill jag hellre välja ett äpple...Och det är just det som är så svårt för mig, för jag har en förmåga att "stänga av" och bara handla, utan att tänka till under de där få sekunderna som det behövs för att verkligen välja medvetet och inte bara koppla på autopiloten...Men tänker jag till och faktiskt gör det där medvetna valet om att jag vill ha den där chokladbiten, så då ska jag också få äta den och vara nöjd över det - utan dåligt samvete eller att jag tycker att jag är en värdelös viktminskare som äter "fel". För egentligen finns det inget fel eller rätt, utan det är vad jag väljer som styr...

Men jag är medveten om att det här inte går att genomföra i en handvändning, utan det krävs träning och åter träning. Men det är jag beredd att ta nu....En gång för alla!

Sakta ner farten och ta vara på transportsträckan

Just precis - det går inte så värst bra för mig just nu...Igår kväll var jag till ena brorsan som firade födelsedag och jag åt annanaspaj och glass....Tänkte att jag idag skulle börja att gå på ren kur igen, eftersom det verkar som att jag inte fixar att köra kombinerat...Jo tjena!!! Godis och en gräddmunk har det blivit och jag har jävligt ont i magen - absolut inte värt det...FAN att det ska bli på det här viset så fort jag börjar att äta - då går det till slut käpprätt åt helvete...Tänkte ju att jag skulle fixa att köra kombinerat och så varva med ren kur, men tydligen inte...Hur fan ska jag klara av att hålla vikten sedan då när jag och om jag blir klar någon gång...Skit och gröna ärter säjer jag....Mitt beteende är ju helt sjukligt ju....

Peppa mig nu - hjälp mig att ta steget till ren kur igen, för det är det jag måste göra...Jag VILL ju gå ner i vikt och jag behöver gå ner i vikt...Men jag vet ju i alla fall inners inne att det måste vara mitt eget beslut - men sååå svårt att komma tillbaka....

Äta liiite är det ju som gäller OM jag ska äta - som denna lilla chokladvalp ur kullen som min valp finns i...

Igår var en sån där dag som jag nästan bara låg i sängen och mådde skit - riktigt off helt enkelt...Jag skötte mina påsar och maten - i form av två små kåldolmar, men på kvällen tog "tröstbeteendet" överhanden och jag länsade kylen på länkkorv....SUCK!!! Fick naturligtvis skräckbilden av en våg som visade flera kilo upp, framför mig. Men tänkte att gjort är gjort och jag får helt enkelt bara ta konsekvensen av det idag när jag skamset kröp upp på vågen....När jag väl stod där så blev jag så glad att jag höll på hoppa sönder den, för den visade ett helt kilo ner sedan förra veckan - ofattbart!!! Så nu har jag gått ner 9,2 kilo på 4 veckor...Det är ett snitt på 2,3 kilo i veckan - inte illa pinkat inte:)

Idag började jag således min femte vecka och kommer alltså att gå på kombikur med 3 påsar och 1 måltid utan kolhydrater....

Nu är det dags att krypa ner i lopplådan;)

Efter regn kommer solsken

Hej hopp kurarvänner!

I går tog jag ett beslut om att jag ska trappa upp till kombikur och köra det i två veckor. Sedan gå över till rent kurande i två veckor och så två kombiveckor igen....ovs...Har ju som ni vet funderat på att varva ett tag nu, så nu har jag bestämt mig alltså...

Käkade 100g skinka i gårkväll - himmelskt gott var det...Men verkmästaren i magen var inte glad över att få sin 4 veckors semester avbruten på grund av att det kom ner ett lass med gammal skinka till hans arbetsplats...Så hela kvällen bullrade och knorrade det i magen...Älsklingen undrade vad det var för fel på min mage, för även han hörde protesterna...

I morse åt jag ett kokt ägg och det var den käre arbetaren nöjd med och han protesterade inta alls...I morron blir det en kycklingfilé med lite kokt broccoli - gott:) Tänkte hacka ner det i min grönsakssoppa som middag tillsammans med pepparsås och taccosås. Det är gott det vill jag lova - starkt och härligt....

I kväll är det agilityträning med doggen som gäller och idag är det bara sex veckor kvar tills jag får hem min valp:)

Din uthållighet är måttet

på hur mycket du tror på dig själv

Nä, lugna bara - inte för kurandet utan för att skriva här i bloggen...Kurandet löper på helt okey och går bra, men det känns som att jag inte har något att skriva om bara.

Har svårt att låta bli kaffet med mjölk i. Jag kan ju bara inte dricka kaffe utan mjölk - en total omöjlig företeelse. Och inte kan jag vara utan kaffe heller....Så vad göra? Jo jag fortsätter att dricka mitt kaffe med mjölk...Punkt slut!!!Jag får väl ta då att jag inte går ner lika mycket i vikt, som om jag lät bli mjölken...Det går ju bra med att kura rent, så jag lär väl få hålla på då, till lust och leda - för ner till 70 kilo ska jag innan jag är nöjd. Gärna lite under också om det är möjligt;)

Jag går långsamt

men jag går aldrig tillbaka

Nu så har jag varit iväg till konsulent Marita för att kolla veckans vikt....Hoppade lite misstängtsamt upp på vågen idag, för att jag hade en känsla av att resultatet kanske inte skulle motsvara mina förväntningar riktigt.....Vilket det inte gjorde heller...Egentligen finns det inga ursäkter, men för att dra någon för sakens skull, så kan jag nämna att det nog blivit lite för mycket mjölk i kaffet under den gångna veckan - kaaaan påverka förbränningen även fast jag inte känner något själv talade Marita om för mig....Så nu den kommande veckan så blir det ingen mjölk alls, så det så....

Vikten då! Tja 0,5 minus blev det, så inte hela världen inte...Har i alla fall gått ner 8,2 kilo på tre veckor och det tycker jag att inte är illa pinkat alls....Syster yster har gått ner 6 kilo på två veckor fick jag mess om i morse...Så vi tycker att vi är hur duktiga som helst....

Positivt den gångna veckan....

1. Kläderna börjar att bli märkbart större

2. Bakade toscakaka i förrgår, utan att nalla varken av smet eller kaka

3. Var på café med en bekant igår - hon satt och åt lunch och jag drack kaffe. Kan nämna att de har helt underbara bakverk där *dregel*

Ikväll ska vi på kurs "han jag bor med" och jag - vi behöver drillas lite om det ska bli något *asg*

Och så en bild på en liten chokladråtta och hans mamma Kirra. Väntar ju med spänning på att en av de små ska flytta hem till mig i maj...

Det är bra att ha ett mål att resa mot

Men tillslut är det resan som betyder något

Idag är jag på G riktigt rysligt och kurandet känns bra...Drack just en grönsakssoppa i alla fall för att se hur jag reagerar idag. Smaksatte med vitlök och osötad tacosås - gottis:) Än så länge känner jag inget av min "matlängtan"

 Var med en kompis på teater i går - en fars i modern tappning....Himmel vad vi garvade - satt dubbelvikta på stolarna...Kul med sånt i bland - det behöver man mer än väl:)

Människor missar sin möjlighet till lycka

inte därför att de aldrig hittar den

utan därför att de aldrig

stannar upp för att njuta av den

Var till stan idag - kom på att jag inte kan besöka Marita, min konsulent på tisdag nästa vecka, utan först på torsdag. Alltså måste jag ha några påsar till för att klara mig...Svängde in till henne på hemvägen och blev där en stund och pratade...Valde tre svampsoppor och tre grönsakssoppor...Har just druckit en svamppåse och plötsligt inser jag att lusten till att äta mat kommit över mig...Förmodligen för att svampen var för "matig"...Konstigt är dock att kakao går hem i min kropp, utan att sätta igång sötsug...Får väl fortsätta att klunka kakao nu då i alla fall, fast jag tänkte ta lite omväxling - de andra söta gillar jag inte. Möjligtvis vaniljen + kanel eller kardemumma i....Tänker dock inte ta fler matsoppor i alla fall - vill inte riskera något nu när jag kommit igång så bra...

Funderar fortfarande på det där med att ta en kurpaus längs vägen - läste Anettes funderingar också och blev kanske lite mer övertygad till det. Men på samma gång så skulle det ju vara skönt att ta allt på en gång...Fast jag tror inerst inne att det nog är bra att jobba med sitt ätande på vägen mot mål också och då är en paus bra...Får fundera vidare på det....

Så skönt det är att göra ingenting

och sedan vila efteråt

Jaha, idag var det åter dags att hoppa upp på vågen och lite spännande var det ju ska jag erkänna. Men tänkte att det är som det är - dock hjälpte det inte att dra in magen för att den skulle visa mer minus än den gjorde. Tråkigt tycker jag;)

Nå, den visade i alla fall 1,7 kilo minus från förra veckan och med tanke på att det var hela 6 kilo då, så är det förståeligt att det kanske inte blev mer...Fast jag är nöjd då jag nu har gått ner 7,7 kilo på två veckor, så nu väger jag 102 jämnt - riktigt nice...Nu tar jag förnyade kurarkrafter och kör en vecka till...

Dagens fråga av konsulent Marita var i vanlig ordning att jag skulle nämna tre positiva saker med kurandet under veckan...

1. Jag fixade dotterns kalasande superbra

2. Det känns så förbaskat enkelt och okomplicerat att kura nu

3. Min värk i lederna har blivit märkbart bättre sedan jag började

Marita tog upp till diskussion vad jag tyckte om idén att kura X antal veckor till och sedan trappa upp för att träna på att hålla vikten X antal veckor och sedan köra rent igen tills jag gått ner så mycket jag vill gå ner...Då skulle det vara planerat avbrott på en viss tid och sedan uppstart igen ett visst datum...Hon menade att det kanske skulle vara nyttigt för mig att ta en paus just för att träna på att hålla vikten stabil, samt att kropp och knopp hinner med...Jag har ju inte några problem med att starta upp ren kur, så det skulle ju inte vara några svårigheter...Vi pratade lite fram och tillbaka och jag funderade om jag kanske i såfall skulle planera att jag nu kurar tills jag kommer till den vikt jag hade när jag slutade sist, alltså strax under 90 kilo och så trappar jag upp och tar paus ett par månader och så kör jag på igen...Hmmm tål att tänkas på...Det är ju väldigt vanligt förstod jag med dem som gått ner väldigt mycket i vikt, att de just gjort så. Eller att de kör rent och så kör de kombinerat en tid och så rent igen...Det står ju aldrig i de där berättelserna om dem som "lyckats" och som gått ner helt sjukt mycket, hur de egentligen kör sitt kurande. Trist tycker jag...

Men på samma gång tänker jag att det skulle vara skönt att kura på tills jag är i mål - alltså utan paus i mellan, så slipper man eländet sedan *asg* Får se hur jag gör - har ju ett tag kvar att fundera på det....

Hur tänker ni i den här frågan???

I morse var jag på massage - fick pressentkort på en timmes massage av älsklingen till julklapp, så det var det jag utnyttjade...Såååå himla skönt var det, så jag bokade en ny tid om en månad...Hade en del skavanker här och där som gjorde ont, så det är nog välbehövligt med lite mer knådande...

Håller på kokar njurar, som ska vara till träningsgodis för "han jag bor med" (ja jycken menar jag) - ni som aldrig har gjort det är lyckligt lottade kan jag med säkerhet tala om...Fy fan vad det luktar skit i hela lägenheten - mumma tycker lilla hunden dock...Tja vad gör man inte för sin vovve....

Man måste stanna upp ibland för att orka gå vidare

Idag är jag både glad och stolt - glad för att under natten till idag föddes det en liten Kelpievalp till mig, tillsammans med 6 syskon. Så första helgen i maj, blir lilla Qila min.

Stolt därför att i går hade vi kalas för vår stora prinsessa, som fylde 12 år...Jag hanterade tårta, kakor, chips, godis och läsk...Plus att jag dessutom satt med vid bordet medan alla andra åt och smaskade i sig av godsakerna. Först drack jag min kaffedrink med kakaopåse i och sedan drack jag lite kaffe upp på det, med en skvätt mjölk i...Gissa jag tycker att jag är skitbra som fixade alltihopa:)

I morron är det dags att hoppa upp på vågen igen - spännande. Dock tror jag inte att jag gått ner så väldigt mycket, eftersom jag gick ner massor förra veckan...Men jag är glad för det lilla också:)

Hoppas att det går lika bra för er mina kurarvänner, som för mig. Om inte så kämpa på bara, för det lönar sig i längden - kom ihåg det...Ni KAN!

Kram på er...

Allt är möjligt - det är bara en fråga om inställning!

Orkade inte skriva något här i bloggen igår - känner mig trött och lite sliten just nu...Har haft ganska mycket omkring mig sista veckan och jag är rätt så stresskänslig dessvärre...

Men jag kurar på och det går bara bättre och bättre för varje dag - har påsar, vatten och shaker med i bilen när jag är på språng och så häller jag i mig en drink i bilen eller ber att få den mixad med kaffe på något café...

I morron kommer dottern hem till oss (hon bor i fosterhem) och på söndag ska vi fira hennes 12 års dag, som infaller när hon inte är hos oss...Jag har beställt en rosa prinsesstårta, som det står hennes namn på, till kalaset...Kan säja att jag älskar prinsesstårta - behöver jag säja mera;) Nå det ska nog gå bra det också....

Varje dag är den första av resten av ditt liv

Jaha, då har jag varit till Marita idag för att bestiga hennes glastingest i mörkaste hörnet bakom soffan, men när jag väl tagit mig upp på den så kändes det plötsligt inte så besvärligt längre *asg* Minus 6 (SEX) kilo efter första veckan - det kallar jag inte illa det:-D 109,7 kilo vägde jag när jag började förra tisdagen och idag vägde jag således 103,7 kilo...Visst säkerligen en hel det vätska också, men ändå inte illa pinkat *nu var jag lustig va*

Inhandlade en låda kakao till att förtära under veckan som kommer, ruskade ihop en lunchdrink efter vägningen, samt svarade på Maritas fråga om att nämna tre saker som varit positivt under veckan...

1. Att slippa handla mat

2. Att slippa laga mat

2. Att det är så lätt att gå ner med kurandet

Sedan tänkte jag på min lilla, granna Primulablomma som jag köpte FÖRE jag var och vägde mig, för jag visste ju att jag skulle få lön för mödan veckan som varit *asg*

Skenet! Spikmattan är bland de bästa investeringar jag gjort - helt underbar att ligga på - även sitta på eller ha bakom ryggen när man sitter på en stol...Jag har en matta som är av hårdplast, med ganska långa "spikar", men den är väldigt effektiv - hjälper otroligt bra mot ryggbesvär och ömma muskler och cirkulationen i kroppen kommer garanterat igång. Och den hjälper mig att komma till ro. Brukar somna på den i bland. Den är verkligen avstressande för mig också. Rekomenderar dig verkligen att skaffa en...I början kan det kännas ganska ont, men man blir snabbt van och det känns enbart skönt - man känner hur det värmer extra där man har sjukt. Det rekomenderas att man ska ligga på mattan minst 20 minuter åt gången, men jag ligger lätt över en timme i bland - Men i och med att cirkulationen kommer igång så blir man himmla kissnödig också, så med tanke på att jag kurar, så blir det ännu fler toabesök för min del *asg*

Inuti mig

finns en plats där jag är helt ensam

Det är där de källor fylls på

som aldrig torkar ut

Jag har ont i en tand, så jag har förbaskad tur som inte behöver tugga *asg* Tja det gäller att se det från den ljusa sidan ju...Slipper till tandläkaren i morron i alla fall.

Efter att jag kom från Dagkliniken idag så åkte jag in till Kantarellen (supermarket) och gick raka vägen in till cafeterian för att be tjejen mixa min påse med kaffe och sedan satt jag där och kikade på alla stressade människor som måste handla en massa mat och dessutom äta upp den väl hemma;)

Weronica radade upp positiva och negativa saker som hon funnit under den tid hon kört ren kur. Och jag håller med henne om flera punkter. Men det absolut bästa för mig så är att jag slipper handla och laga mat över huvudtaget - i alla fall när jag är hemma i min lägenhet. Är jag hos sonen och älsklingen så brukar det vara jag som står för maten för det mesta...

För övrigt så hittade jag ett väldigt gott te på Kantarellen idag - roibooste med smak av jordgubbar och grädde. Fast så mycket grädde smakade det tyvärr inte *besviken ju*

Nu ska jag gå lägga mig på min spikmatta, för jag har lite ont - ja inte för tandens del, utan för att jag har ont i ryggen också *asg*

Det finns en uppenbar fara att missa

en riktig viktig dag...dagen idag

För idag är rätta tillfället att leva

Så låt oss leva varje dag helt och fullt

medan tid är.

Idag har det varit en bra dag för mig...Sov länge, så min frukostpåse blev sen - vid 11 tiden först. Sedan åkte jag ner till gubben och sonen, så jag drack påse + kaffemix där, innan jag åkte iväg till stan för att tanka bilen och för att åka ut till en träningskompis (hund) och få lite privatlektion...Vi satt sedan och pratade hund i deras kök och då blandade jag min middagspåse innan vi åkte iväg på agilityträning med vovvarna till ett ridhus...En hundig dag med andra ord, vilka gör att jag mår toppenbra - vad vore livet utan hundar? Förmodligen ganska meningslöst - jag vet inte för jag har aldrig varit utan hund. Inte ens som litet barn....

Nu ska jag krypa ner i lopplådan, så jag orkar ta i tu med morgondagen, då jag ska till Dagkliniken på rehabilitering...Må gott vänner!!!

Varje dag är en gåva

Ta emot den

Njut av den

Gläd dig åt den

Ja, nu sitter kolhydratmonstret och skriker i örat på mig - SOOOCKEEEERRRR! Förmodligen mitt eget fel, då jag slickade av gräddspaden i dag, samt ätit en ask med Läkerol...Jag brukar inte reagera så starkt och vara så känslig, så jag har nog inte gått ur ketosen, men däremot gjort hjärnan påmind om den söta smaken i Läkerolen....Nu har jag min senaste specialitet på lite svalning - te + lite pulverkaffe samt ett par Canderel...Väldigt gott:)

Jag tycker att det är så trevligt att ni skriver en rad eller två här i min blogg, så fortsätt med det...Och Anette - även solen har sina svarta fläckar :-D

Skenet - härligt att "se" dig igen.....Kram på er alla!!!

Att våga är att förlora fotfästet en stund

Att inte våga är att förlora sig själv